Popkommentar 37: The Hold Steady: Boys and Girls in America

Jag befinner mig i Umeå när jag skriver detta. Kallt och med stora snöhögar så minns jag hur en vinter faktiskt är menad att vara. Jag hälsar på min bror som bott här i nästan 4 år och jag har aldrig tidigare kommit mig för att åka hit.

Äntligen.

Resan hit fick sitt eget soundtrack. The Hold Steady!

En slags rockig modern variant på Bruce Springsteen kring Born to Run. Sångaren Craig Finn spottar ur sig ord i en enda lång kaskad och allt låter så otrendigt, gammalmodigt, mossigt att jag bara njuter.

Bandet från Minneapolis har funnits sedan 2000 men är nya för mig. Tre skivor har det hunnit bli. Mne jag har bara hört den senaste.

Det får bli ett besök hos Burmans skivor här uppe i Ume för att se om de har de andra två. Det är det här som Moneybrother vill uppnå utan att riktigt nå hela vägen.

Typ!

// Patric