Sommarplattor 2: Electric Boys: Funk o Metal Carpet Ride

Oj oj oj... detta är mer än något annat ungdomens ljuva somrar. Jag minns hur jag tillsammans med brorsan (som är gittarist) skulle se Yngwie Malmsteen live i Stockholm en mörk decemberkväll vintern -88. Vi hade tagit oss hela den långa vägen ifrån Hälsingland och precis innan konserten så annonserades det att kvällens förband (jag tror att det skulle ha varit de danska Fate) hade fått ställa in på grund av sjukdom. Istället så fick ett band utan något skivsläpp alls spela, det var Electric boys & det var fullständigt makalöst fantastiskt bra. Yngwie kom i bakgrunden den kvällen.

Efter sin spelning, där den übercoole sångaren & gittaristen Conny Blom avslutade med att säga att deras debutskiva snart skulle komma till skivbutikerna, så sprang jag dagligen ner till min lokala skivhandlare & frågade efter skivan. Till slut tittade jag bara in & Micke (som min handlare hette) bara skakade på huvudet. Men till slut, efter lång väntan kom den & den kunde inte ha kommit med bättre timing. Det som antagligen är den ultimata sommarskivan anlände i maj precis när solen började värma oss igen.

Den sommaren spelade jag & mina kompisar ingenting annat. På hög volym i bilstereon, på strandens bergssprängare & hemma. Alltid Electric Boys & alltid högt högt. Samma sak var det sedan i 4-5 somrar till. Aldrig något annat än debuten. Det kom fler skivor senare men det enda vi var intresserade utav var debuten. Vi såg de på folkparker över hela nedre norrland & det var så bra, så bra. Live var man helt i klass med alla de allra bästa underhållarna.

Sverige hade sitt eget Van Halen & Aerosmith i ett. Att man inte la världen under sina fötter var extrem otur & kanske också ett utslag utav att när man marknadsförde sig på den amerikanska marknaden så skippade man låten "Get Nasty"! Då, ett i våra ögon gigantiskt misstag & kanske att det faktiskt var det.

// Patric