torsdag, februari 26, 2009

Popkommentar 57: Perssons Pack - Äkta Hjärtan


Det här var skivan med vilket Perssons Pack blev Packet med hela Sverige.
Det här deras definitiva mästerverk. En skiva som man inte kan komma runt om man har något så när intresse i svensk musik. Lätskrivandet är på topp & det är en skiva som var Packet. Egentligen så är nog "Längre bortom bergen" en jämnare skiva. Jag håller nog den för bästa även om det är jämt & egentligen dumt att jämföra. Båda två är helt enkelt superbra, det räcker väl så.

Äkta hjärtan innehåller dock några svaga låtar som "Rio Libre". Men samtidigt så är det en knippe så starka låtar att man nästan tappar andan.

Inledningen är rent av knäckande. "Tusen dagar härifrån" med Jakob Hellman som gäst är packet nedmalt i all sin essens. Skall man lyssna på bara en enda låt med gruppen i sitt så liv så skall det vara den.
Till "Äkta hjärtan" har jag en egen personlig berättelse som den får vara soundtracket till.
"Fribacka väg" är (för att låna orden från Fredrik Welander) en vacker nationalsång för alla de som bryter upp från sina döende uppväxtorter för att söka lyckan på någon annan plats, men lämnar kvar kärleken. Orden är känsliga, men långt ifrån banala:
Om du stannar kvar slår fötterna rot
och gräver sig djupt ner i utarmad jord
Men landet är öppet och väntar på oss
Är det konstigt min vän att jag vill härifrån
Där det enda som växer är kyrkogår'n

Så kommer den stora hitten "Nyårsafton i New York" som har en mycket fyndig text.

Äkta Hjärtan är skivan när Per Persson triumferar som textförfattare.

Allt detta skriver jag medan en enad presskår prisar "Öster om Eden" men jag håller på min karamell...

// Patric

Etiketter: ,

2 Comments:

Anonymous ogge said...

äkta hjärtan förste cd-skivan jag någonsin fick. 7 år gammal, fatta väl inte helt allt, men lyssna på den jämt. idag så är det en av dom bästa skivorna i mitt liv.

10:29 em  
Blogger Lassepatric said...

Synd att jag inte skrev då det begav sig Patric. En hur bra som helst skiva/CD/episkt-lyrisk berättelse om rötter och dessa nödrimmade fötter som tar oss tusen dagar härifrån....håller med. Ett mästerverk!
Lasse som vaknat till ett kommentatorbås ett halvt år senare.

10:43 em  

Skicka en kommentar

<< Home