Gårdakvarna, Pride, Rock´n´Roll & ödmjukhet

Det var med stora förväntningar jag & brorsan & ungefär 6500 till tog oss an fyra av sveriges bästa liveband på samma kväll. Tyvärr kom vi lite sent & missade nästan allt med förbandet Alf. Vi han dock till deras sommarsingel "Kunde vart jag". Sedan var det dags för Hellacopters. "Wow" var den första reaktionen. Det var en exploderande ren & skär rock´n´roll öppning av glamrockarna. Jag & brorsan tittade på varandra med ett fånigt leende. Tyvärr så blev både publiken & Hellacopters segare & segare för varje låt som gick. Under vissa stunder så var det riktigt oinspirerat. Snyggast var nog den lekfulla gittarduellen som fick ta nära 5 minuter av dyrbar speltid. Det som överraskade mig var hur bra Nicke faktiskt sjunger. En oerhört bra röst som han använder på bästa sätt. Helhetsbetyget på Hellacopters är dock helt okej.

Sedan var det dags för Ola Salo...förlåt The Ark. Det var första gången jag såg The Ark, brorsan har dock stt dem flera gånger förr & tyckte nog att detta var den sämsta gången. Bandet är rätt färglöst, gittaristerna rent utav dåliga (vilket märktes ordentligt efter Hellacopters) & publiken lite seg. Men vilken hitparad. Efter 3 låtar sa brorsan "Dom firar av alla hit´s på en gång", men så fortsatte det. Fantastiskt egentligen vad mycket kända låtar ett sådant band har. Jag tycker inte direkt om The Ark, tycker att de är lite billiga. Men Ola Salo jobbade verkligen för brödfödan. Han använde scenen för att promota den fria kärleken. Det var klar pride-varning. Helhetsbetyget är dock helt okej.

Innan kvällen så kan jag säga att jag var mest nyfiken på Moneybrother. Två fantastiska skivor bakom sig & ett omtalat liveband. Jag hade höga förväntningar. Infriades förväntningarna? Både ja & nej. Anders Wendin sjunger som en...väldigt bra helt enkelt. De har som sagt fantastiska låtar men ljudet sög. Anders var dock väldigt ödmjuk & tackade upprepade gånger över att han fick vara med. Det var publiken som skulle tacka. För bandet öste & Anders själv utgöt sitt hjärta. Så trots förutsättningarna var det kvällen ditills bästa spelning. Jag kan nog bara gråta av förväntan över att få se Moneybrother en kväll när allt stämmer för dem.

Att kvällen avslutades av en GAISARE drog knappast ner helhetsbetyget. Håkan Hellström är mannen som får alla ord att kännas fattiga. En fantastik konsert. Jag kan bara uppmana alla jag känner att gå & se den mannen. Bandet kändes aningen tråkigare än när jag såg Håkan förra gången, men mannen själv ville aldrig gå av scenen. Han älskar varje sekund av det han gör. Varje sekund. Jag fick extra rysningar vid två tillfällen av konserten. det ena var när han under "Gårdakvarnar och skit" drog på sig en Gaishalsduk & direkt efter låten skanderar GGAAIISS. Sedan rös jag utan uppehåll under extra extra numret "Nu kan du få mig så lätt." Först av känslan i låten & sedan av hur publiken tog helt över & Håkan satte sig vid trummorna. Bäst för kvällen var helt klart publiken till piano & trummor. Sedan log jag ända tills jag sov hemma i sängen.

Har du möjlighet att se detta paket...gör det...
// Patric