Brödraskap

Det är ofta ofta som jag klagat över att vara fel på fel plats eller vid fel tidpunkt. Att inte fått vara med Deep Purple på deras Carlifonia Jam 1974 eller någonsin haft möjligheten att se Led Zeppelin.

Det är en skam att jag missade Whitesnakes bästa liveuppsättning med John Sykes på gittaren.

Tänk den som fått vara med i New York och sett Miles Davis och John Coltrane härja på klubbarna.

Visst har jag fått vara med om några riktigt klassiska konserter som jag kommer att återkomma till här på bloggen men alltid är det just det man inte kan få som man suktar efter. I julas köpte jag "Born to run" boxen till mig själv i julklapp och har suktat och funderat, varför kunde inte jag vara född så att jag kunnat se Brucan live när han stod på sin höjd?

Men så såg jag Håkan Hellström live igen. Denna gång på Gröna Lund och mitt i spelningen slog det mig. Det är är grejer som mina "kanske" kommande barn kommer att avundsjukt undra varför de är födda i fel tid. Bättre än så här kunde inte ens Bruce Springsteen vara under sina glansdagar. Saxen sjunger och jag vet att jag är med om något historiskt. Alla fjortisar på Grönan visste det också (hoppas jag). Åtminstone kommer de att förstå det i efterhand.

Så bra är denna man live. Så oerhört fantastiskt bra. Bandet svänger så....jag blir mållös. Håkan är så fantastiskt bra att jag bara står där igen med ett fånigt leende. Se till att se denna man så fort det bara är mänskligt möjligt. Missa det inte...

// Patric