Popkommentar 44: Peter LeMarc - Så gott att må gott igen

Årets mest oväntade glädjepiller!

det måste man nog säga om dystergöken Peter LeMarc som helt plötsligt fångar glädjen över att faktiskt få må bra. Han fångar glädjen i både ord & stämning på ett grymt bra sätt.

Det slår mig så här snart 3 år efter tsunamin & Woven hands livräddande funktion (här) att jag faktiskt mår bra igen. Det är så gott att må gott igen.

På något sätt så är den här hösten precis så som Peter beskriver den:
”Ja sitter å tittar ut från min fönsterkarm
Ja känner en vindpust andas på min arm
Men nånting i luften vet inte va det e
Det doftar som sommarn trots att hösten e här.”

Jag kan verkligen känna detta med jämna mellanrum. Tänk att jag lever, tänk att jag finns med, tänk att jag får andas luft denna dag. Tänk att jag skall få bli pappa.

LeMarc sjunger:
”Ifrån ett vidöppet fönster blickar jag bara ut
Snart kommer nog regnet men också det tar slut
Ja sörjer inget jag saknar e glad för det ja har
E bara lycklig att jag lever att ja finns kvar”

Så kommer den sprudlande refrängen at pur och ren glädje in i en tidigare mörklagd själ.

”Ååååhhh, det e så gott å må gott igen
Ååååhhh, det e så gott å må gott igen
Ååååhhh, det känns som så länge sen (så länge sen)
Ååååhhh, det e så gott å må gott igen.”

Hösten är inte så tokig ändå.

// Patric